mittnamninummer

Läser igenom lite gamla inlägg och märker att de är väldigt osammanhängande.
Precis som min hjärna. Alltså inte den fysiska hjärnan utan mitt sinne.

Har kanske alltid varit lite så. Jag kan förstå om det blir jobbigt att läsa mina
inlägg - men då vill jag ta er tillbaka i historien.

Allt började med en uttråkad kväll framför datorn. Jag hade mindre
och mindre tid med min gitarr och säng - alone time som man också kan kalla det.
Och jag ville ha nånstans där jag bara kunde skriva ner mina tankar, eller vad somhelst som
jag hade lust med! Så jag skapade en blogg, för att kunna skriva av mig, närhelst jag ville.
Det vill säga att jag skriver från mina tankar just precis nu. Och alla andra inlägg jag har
är uppbyggt på det sättet. Visst ändrar jag vissa meningsuppbyggnader eller stavningsfel
men inte mycket mer än det!